Politiker i Tobias Tankar: Karin Enström (M)

Foto: Riksdagsförvaltningens webbtv
Foto: Riksdagsförvaltningens webbtv

Moderata riksdagsledamoten Karin Enströms agerande gällande HBTQ-rättigheter har positivt överraskat mig. Just nu är Enström en av de mest progressiva krafterna i riksdagen. År ut och år in har vi matats med att det är ”Vänstern och de gröna”, som är de progressiva krafterna för HBTQ-rättigheter. Men icke sa nicke. De HBTQ-vänliga slagorden har falnat och Rödgröna är bara HBTQ-vänliga när det passar dem. När det inte stör eller kan väcka anstöt ute i världen! Nu går Alliansen framåt i HBTQ-frågor och så har det varit länge.

Rödgrön politik är inte alltid vad den synes vara i färglada prideparader. Så fort det handlar om RIKTIGA mänskliga rättigheter i  regioner med stor brist på dessa, som i Mellanöstern då är det så tyst så tyst från rödgröna. Miljöpartiet hörs överhuvudtaget inte i debatten om HBTQ-rättigheter och bistånd. Västerpartiets utrikespolitiske talesperson Hans Linde (V)  har gjort några försök att få Vänsterpartiet att framstå som HBTQ-vänligt. Men när man hör vad Vänsterpartiet har för mager HBTQ-politik då slår man sig för pannan. Hans Linde har talat i riksdagen om att HBTQ-personer i biståndsländer inte ber om mycket. Han nämner exempel som att få lite pengar till att hyra en lokal eller att få hjälp med att gömma undan hotade HBTQ-personer.

Är DET allt Vänsterpartiet har att erbjuda? Det är uselt.Riktigt uruselt! Det är SKANDAL!

Därför är jag glad att Karin Enström både i EU-nämnden och i sitt övriga arbete i riksdagen tagit initiativ för att ställa krav på biståndsmottagande homofoba myndigheter som den Palestinska myndigheten att förbättra situationen för förföljda homosexuella. Den Palestinska myndigheten sitter  i praktiken med två lagstiftningar för HBTQ-personer. En jordansk lagstiftning i Ramallah i Judeen och Samarien (Västbanken), som inte kriminaliserar homosexuella handlingar och en i Gaza där det råder fängelsestraff för dessa handlingar. Men både i Ramallah och i Gaza är det svårt att vara gay. Många HBTQ-personer flyr till Europa. En del har förstående föräldrar som vet att deras barn inte kan klara sig i det palestinska samhället och de skickas iväg  Andra måste fly även sin familj.

Under 20 år av stöd till den Palestinska myndigheten har inga biståndsarbetare tänkt på HBTQ-personer i det område som fått miljarder efter miljarder av svenska skattepengar.Våra rättigheter har inte varit viktiga för varken människorrättskämpar eller svenska myndigheter utanför Sverige. Våra rättigheter har inte varit värda krav. Politikerna har hycklat. De går i prideparaden här i Sverige men bryr sig inte nämnvärt om de som borde få gå med men som aldrig får gå i en prideparad utan måste sitta i fängelse, få kroppsstraff eller mördas för att de inte är heterosexuella. Majoriteten av Sveriges politiker har svikit homosexuellas rättigheter internationellt. Vi är bara värda småpengar till någon tillfällig lokal medan homofoba regimer levt gott på att inte behöva utveckla demokrati och välfärd där HBTQ-rättigheter ingår. Sverige och EU fixar ju det allra nödvändigaste eller satsar miljoner på utländska universitet där rasism förekommer. För det svenska biståndet har  inte som krav på mottagande institutioner och organisationer  att de ska ta avstånd från rasism, antisemitism och homofobi. Det är en skandal att krav inte har ställts för att få bistånd!

Förhoppningsvis kan vi få en debatt i samhället om att ställa vettiga krav på de länder vi ger till att de ger något tillbaka till sin befolkning och därmed till den demokratiska världen vi vill värna. Karin Enström har börjat en vettig debatt om en sund HBTQ-vänlig utrikespolitik. Så här skriver hon i en skriftlig fråga till utrikesminister Margot Wallström:

Sverige är och ska vara ett av världens bästa länder att leva i för hbtq-personer. Det är av stor vikt att Sverige står upp hbtq-personers rättigheter särskilt i tider där länder stiftar lagar som kränker människor på grund av deras sexuella läggning. Vi är och ska vara ett föregångsland också i detta avseende.

Genom den svenska utrikes- och biståndspolitiken kan vårt land Sverige spela en viktig roll för att stärka mänskliga rättigheter, frihet och demokrati. Våra värderingar i hbtq-frågor bör styra hantering av biståndet. Under alliansregeringen anpassades biståndet till en rad länder för att ge starkare stöd och hjälp där hbtq-personer är särskilt utsatta. Bland annat stoppade den förra regeringen bistånd till Uganda när landet 2014 godkände en antihomolag.

Bland det första som den nuvarande regeringen beslutade om var att erkänna staten Palestina. Samtidigt lanserades UD:s Strategi för Sveriges internationella utvecklingssamarbete avseende Palestina 2015-2019. Verksamheten inom strategin förväntas bland annat att leda till stärkt demokrati, ökad jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. Situationen för hbtq-personer i staten Palestina ser inte ljus ut och behöver kraftigt förbättras.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

Hur togs hbtq-frågor upp under president Abbas besök i Sverige den 10 februari och hur tänker regeringen vidare ta upp hbtq-frågor med den palestinska myndigheten?

Låt oss bevaka frågan och aldrig nöja oss med halvdana svar!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s