Wallström avslöjar hbtq-frågornas plats på dagordningen

 

11150572_882668141791156_3070254846859190331_n

Moderaternas utrikespolitiska talesperson Karin Enström har i förra veckan ställt en skriftlig fråga till utrikesminister Margot Wallström om hur hbtq-frågor tagits upp under palestinske president Mahmoud Abbas besök i Sverige. Bakgrunden till frågan är de brister på hbtq-rättigheter som råder i Palestinska myndigheten. Den rödgröna regeringen har dessutom  lovat att ställa mer krav på mänskliga rättigheter i och med att man erkände Palestina som stat. Wallström gav så igår besked om hur hon har  prioriterat hbtq-frågor i samtal med den Palestinska myndigheten.  Här nedan kursivt finns Wallströms svar  som jag analyserar:

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:417 av Karin Enström (M) Situationen för hbtq-personer i Palestina

Karin Enström har frågat mig hur hbtq-frågor togs upp under president Abbas besök i Sverige den 10 februari och hur regeringen vidare tänker

ta upp hbtq-frågor med den Palestinska myndigheten.

Jag delar frågeställarens bedömning att situationen för hbtq-personer behöver förbättras i Palestina. Under president Abbas besök ställde regeringen tydliga krav om förväntningarna på Palestinas regering och vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna, där hbtq-personers rättigheter ingår. Vi var överens om kvarvarande stora utmaningar, behovet av fortsatta reformer liksom om fortsatt dialog.

Wallström ger inte svar på om hbtq-rättigheter faktiskt diskuterades med Abbas. Längre fram i Wallströms svar blir det mer och mer tydligt att hbtq-frågorna förmodligen inte har tagits upp. Wallström skriver:

Hbtq-frågor är ett av de områden som står på dagordningen för Sveriges bilaterala dialog med Palestina. Efter att Sverige erkänt Staten Palestina, upprättat diplomatiska förbindeler och efter att Palestina nu öppnat en ambassad i Stockholm kan denna dialog fördjupas.

Att frågorna ”står på dagordningen” betyder att dessa frågor ännu inte nämnts för president Mahmoud Abbas och Palestinska myndigheten. Frågor som man tagit upp på ett möte står nämligen inte kvar på dagordningen. De är avklarade. Om frågorna verkligen hade tagits upp av utrikesministern under mötet, så kunde man förväntat sig ett tydligt svar till riksdagen i stil med följande formulering:”Hbtq-frågor är ett av de områden som avklarades i mötet med Abbas.” På detta besked skulle sedan följa en redogörelse för de konkreta och specifika krav Wallström ställt till Abbas på området.

Men kraven saknas. Om det nu hade varit så att hbtq-rättigheter hade diskuterats mellan Wallström och Abbas, varför får vi då inte veta vilka kraven var? Överlag vilka krav ställdes? Wallström passar på att ge besked på konkreta krav. Vidare säger inte Wallström att det är samtalen kring hbtq-frågor, som kan fördjupas genom att Palestina fått en ambassad i Sverige, utan enbart Sveriges bilaterala dialog. På slutet av Wallströms brev får vi  så veta vilken status hbtq-frågor har i den svenska utrikespolitiken:

Genom insatser för demokrati, statsbyggande och mänskliga rättigheter inom det bilaterala biståndet till Palestina bidrar Sverige i förlängningen också till att stärka arbetet för hbtq-personers rättigheter i Palestina.

Stockholm den 21 april 2015

Margot Wallström

Därmed har Wallström visat oss var på dagordningen hbtq-personers rättigheter står. De står sist.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s