SVT:s Kultur i farozonen ger fördomsfull bild av Israel och araber

Israeli-flag-2013-09-13

Under november månad sände SVT i sin programserie Kultur i farozonen ett avsnitt inspelat i Israel. I programmets inledning säger reportern att programserien handlar om ”människor som riskerar liv och frihet för att göra det de tror på.” SVT följer i programmet den israelisk-arabiska artisten Amal Murkus med politisk hemvist i det antisionistiska kommunistpartiet Hadash. Men detta nämner förstås inte SVT. Murkus beskrivs istället som en kvinna som ”kämpar för palestinska kulturen i Israel”. Hon är tydligen också en anhängare av bojkott av Israel i positiva sammanhang. Hon har bland annat kritiserat israelisk-arabiska sångerskan Mira Awad för att hon representerade Israel i Eurovision Song Contest 2009. Inte heller detta nämner SVT. Vad vi heller inte får veta är på vilket sätt Murkus riskerar ”sitt liv och sin frihet för det hon tror på”. Det ska förstås under  avsnittets gång visa sig att avsnittet från Israel inte alls berör det programserien ska handla om. För den israeliska medborgaren och artisten Murkus riskerar varken liv eller frihet i Israel där hon arbetar och har byggt upp en karriär inom israeliska kulturlivet.

I programmet presenteras rena felaktigheter som att 1,5 miljoner människor i Israel  är palestinier. Nasaret beskrivs som palestinsk-arabisk stad, fast den i själva verket är en israelisk stad även om de som bor där är araber, israeliska araber. Några palestinier finns inte i Israel. Däremot finns som sagt israeliska araber. Många av dessa är trötta på att bli sammanblandade med palestinier.

Murkus berättar i programmet om Nakbadagen, en  minnesdag då palestinska araber sörjer Israels tillblivelse, då Israel attackerades av sina arabiska granstater och många araber fick fly eller självmant lämnade det som kom att bli Israel. Denna dag högtidlighålls av en del araber i Israel men det tycks inte vara någon allvarlig dag. I SVT:s program ler och skrattar Murkus på Nakbadagen, den palestinska katastrofens dag som den kallas.

SVT följer Murkus när hon ska åka till en evakuerad arabisk by, Al Ghabsiyah,  för att sjunga sånger på Nakbadagen. Hon berättar förvisso att nakbamanifestationer brukar gå lugnt till men att manifestationerna ibland attackeras med gas, bomber eller kulor. Men stämmer det?

I Israel brukar Nakbadagsdemonstrationerna som sagt var gå lugnt till och den så kallade Nakba uppmärksammas av studenter i  flera israeliska städer bland annat i Haifa och Tel Aviv. Det israeliska rättsväsendet har också gett studenter rätten att på campus manifestera denna dag.

Däremot brukar denna dag användas av palestinska terrorister för våldsamma upplopp  i  PA-styrda områden i Judeen och Samarien (Västbanken). Ibland resulterar de palestinska våldsutbrotten i både skadade israeler och palestinska araber. Men det sker inte i själva Israel.

Det talas i avsnittet också om 50 000  palestinska internflyktingar i Israel. Åter en felaktighet. De araber som stannade i Israel och blev medborgare i den judiska staten kan inte  på något sätt anses vara flyktingar. Al Ghabsiyah som  nämns i programmet var en arabisk by som  år 1951 beslutades av Israels premiärminister David Ben Gurion att ingå i en militär zon på grund av det krigiska läget och närheten till Libanon. Militära zoner är till för att skydda civilbefolkningen. Tydligen är resterna av byn numera allmän plats enligt israelisk polis.

Hur som helst: Människor som har evakuerats från militära zoner  på grund av en extrem krigisk situation kan inte anses vara flyktingar så länge de dessutom befinner sig i samma stat. Varken de israeliska araberna eller de arabiska flyktingar som flydde eller på frivillig väg lämnade sina byar för att bege sig till omgivande arabstater kan anses som palestinska flyktingar, eftersom en palestinsk stat aldrig har existerat.

SVT kunde ha brutit sitt anti-israeliska mönster, kantat av felaktigheter och subjektiva tolkningar av verkligheten som ofta utgår från en anti-israelisk snarare än proarabisk agenda. Om de ville skildra arabiska artister som står upp för fred och samexistens i en judisk demokrati så hade de kunnat finna även dessa som är mycket större än vad Amal Murkus är både i arabiska och judiska kretsar i Israel. De kunde ha intervjuat drusiska sångaren Sharif som sedan barnsben haft en växande karriär i Israel och sjungit in låtar med Israels stora artister som Sarit Hadad. De kunde också träffat den israelisk-arabiska sångerskan Nasrin Kadri som  vunnit en av Israels största tv-sända talangtävlingar för sångare och som sjungit på arabiska för Israels president, engagerat sig i HBT-frågor, inte säger nej till att sjunga på ”ockuperad mark” och uttalat sig mot BDS-rörelsen. Men nej SVT vill cementera fördomar om araber som anti-israeliska, förtryckta och fördrivna. Och den svenska statstelevisionen vill krama ur varje droppe demonisering av Israel och ösa detta förakt och denna okunskap om Israel över de svenska medborgarna.

Det finns ingen kultur i farozonen i Israel. I Israel lever all fruktbar kultur. Däremot är SVT:s nytänkande och mångsidiga perspektiv på kultur i Israel i farozonen om det överhuvudtaget existerat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s